Sidor

fredag 27 februari 2015

Body-bonanza

Hittade ett o-postat blogginlägg som jag tänkte jag skulle posta nu:


Jag har fått lite knäpp på att sy bodys just nu. Inser att lilla E snart kommer att sluta använda body men eftersom det är så kul att sy och eftersom jag har köpt så många fina färgade och mönstrade tryckknappar som jag vill använda, så har jag toksytt bodysar till henne i storlek 86. Det här är dock den enda hittills som har har hamnat på bild, mer bilder kommer när jag är färdig med alla utklippta som ligger hemma på tillskärarbordet :)



Mönstret på den här bodyn kommer från Ottobre och är en riktig favorit. Fuskomlotten gör att den ser lite mer arbetad ut samtidigt som den är enkel och snabb att sy och dessutom är den lätt att ta på. Tyget, som är en stadigare interlock har jag köpt via MemBa Design och tillverkaren heter Nosh. Har för mig att tyget heter Cute Kitten.

Dagens tips:
När jag jobbade på en större tygaffär tidigare, tipsade en av mina kollegor mig om en så kallad limpenna. Hon sydde en hel del lapptäcken och väskor och använde mycket dekorationer på sina kreationer. För att underlätta arbetet så limmade hon fast band och dyligt med en limpenna istället för att nåla. Jag blev helt sålt på idéen och sedan dess använder jag limpennan till allt möjligt, bland annat när jag sätter dit märklappar och namnlappar i mina plagg som jag syr. På så vis hålls lapparna på plats när jag syr och jag behöver inte oroa mig för att lappen ska glida isär eller åt sidan när jag syr över den. När jag tvättar plagget, försvinner limmet.



torsdag 26 februari 2015

Året som gått

Jag vill börja med tacka alla som har hört av sig till mig angående mitt förra inlägg, både med värmande ord och med sina egna berättelser. Stort tack till er alla och fortsätt kämpa på, alla ni som sitter i samma sits!

Jag har haft två stora hörnstenar i min terapi, förutom den professionella terapeutkontakten, och det har varit att träna och att sy och jag har sytt massor! Både till mig själv och till mina små döttrar, som dock inte är så små längre. Till min äldsta dotter syr jag numera storlek 116 eller 122!

Här är ett litet utkast av det senaste jag har sytt till barnen:



Sommarklänning till yngsta dottern i tyg från Liandlo. Eget mönster


Julkläder till båda barnen. Tyget med änglarna kommer från JNY design och sicksacktyget från tygladan. Mudd från Stoff och Stil. Mönstren på tightsen, tröjan och tunikan är från Ottobre och kjolmönstret är mitt eget.



Samma mönster som i bilden ovan och tygerna är köpta hos Tyglycka.

Superhjältetunika till min äldsta dotter som just nu bara ska ha klänning eller tunika. Tygerna kommer från Liandlo och mönster från Ottobre.



tisdag 24 februari 2015

Nytt år

Ja, för ett tag sen blev det ju ännu ett nytt år och jag tänkte att jag ska försöka väcka liv i bloggen igen, det har gått så länge sedan sist att jag inte ens kom ihåg mitt lösenord till kontot... Jag har tänkt mycket och ofta på att jag egentligen VILL blogga, men har inte hittat orken att faktiskt öppna datorn och sätta mig ner i lugn och ro och skriva. Och vad är det som har hänt sen sist och vad är det som har fått mig att börja skiva igen? Jo, som jag skrev i mitt förra inlägg för över ett år sen så flyttade vi och jag började på ett nytt jobb. Och där jobbade jag, och jobbade, och jobbade och tillslut gick det inte mer och jag krashlandade rakt in i den berömda väggen.

Det var för 8 månader sen. 8 månader av återhämtning, vila och många tankar över livet, livssituationen, barnen och familjen. 8 månader av funderingar och komma tillbaka till mig själv. 8 spännande och hemska månader av att inte klara av det som jag tidigare har sett som självklart. Som att kunna lyssna på musik och samtidigt kunna föra en konversation. Som att kunna räkna 2+2. Som att kunna hämta sina egna barn på dagis utan att behöva vila upp sig efteråt.

Har det varit värt det då? Värt att hamna i denna sits som är påfrestande på alla plan, både för egen del men även relationsmässigt och ekonomiskt.
Både ja och nej. För min egen del så har jag lärt mig så otroligt mycket om mig själv och mitt beteende och på sätt och vis var det det bästa som kunde ha hänt. Att istället för att gå runt och må skit i flera år men klara av jobbet och familjen på halvfart, kunna bryta beteendet och faktiskt få tid och professionell hjälp att ta tag i problemen ordentligt.

Nu ska jag snart börja jobba igen, dock på ett nytt jobb, och jag hoppas att jag aldrig mer kommer hamna i samma position igen!