Sidor

fredag 19 april 2013

Lär dig mönsterkonstruktion, del 4

I förra konstruktionsinlägget gick jag igenom hur du tar dina tre viktigaste mått; bystvidd, midjevidd och stussvidd. Det jag ska gå igenom idag är hur du ska tänka när du nu ska ändra ditt befintliga mönster så att det passar just dina kroppsmått.


Det som är viktigt när du ska välja vilken storlek du ska sy, är att jämföra dina egna mått med måttlistans mått. Det vill säga måtten som står på baksidan på ditt mönster. Att mäta på mönsterdelarna kommer tyvärr inte att ge dig rätt information.
Glöm bort storlekarna helt och hållet, för det är faktiskt irrelevant information. Visst, du har small i en affär och medium i en annan, men enligt måttabellen ska du helt plötsligt ha LARGE! Det kan ju inte stämma? Eller?
Visst låter det lite konstigt, men alla företag har sina egna måttlistor som de konstruerar sina mönster utifrån. (Det håller på att ändras, om några år kommer vi ha en internationell standard-måttlista) Alla företag riktar ju in sig mot olika människor och därmed har de också olika måttlistor. Jag misstänker till exempel att ett företag som säljer kläder till tonåringar har en smalare standard än ett företag som säljer damkläder.

Som jag skrev innan så är det viktigt att läsa på mönstrets måttabell och inte mäta mönsterdelarna. Det är eftersom man lägger till någonting som kallas för rörelsevidd när man konstruerar. Rörelsevidden bestämmer hur luftigt plagget kommer att sitta. Ju mer rörelsevidd, desto vidare plagg. Till exempel har en korsett rörelsevidd 0 eller till och med minus, och en vinterkappa har ofta runt 16-20 cm i rörelsevidd. De här extra centimetrarna bakas in i kroppsmåtten när man konstruerar; om man till exempel har 84 cm i bystvidd och ska göra en klänning med 6 cm i rörelsevidd, kommer alltså det färdiga plagget vara 90 cm i omkrets över bysten.


När du nu ska välja vilken storlek på mönstret som du ska utgå ifrån, så ska du alltid utgå från bystvidden. Välj den storleken vars bystmått stämmer närmast överens med ditt eget. Det kan kanske skilja mellan ditt egna bystmått och mönstrets, men då rekommenderar jag att välja den större storleken eftersom det eftersom det alltid är lättare att sy in ett plagg än att lägga ut.

Rita av den valda storlekens mönsterdelar på ett nytt papper. Jämför dina egna mått mot måttabellen; är din midje- och stussvidd större eller mindre än måttabellen?

I exemplet ovan har personen samma bystvidd som i mönstrets måttabell, men är större i både midja och stuss. Det betyder att personen behöver lägga till mer tyg över just midja och stuss för att plagget ska sitta bra. 
Som regel ändrar man alltid mönstret i sidsömmen vid denna typen av mönsterförändringar. (Självklart kan man även ändra i andra sömmar och även i inprovningar, men det är överkurs och det kan jag inte gå in på här.)

Hur ska man tänka då? Är det bara att lägga till de här centimetrarna som fattas och rita en ny sidsöm och sen är allting klart?
Nja. I princip så är det så enkelt. Det svåra ligger i att tänka på rätt sätt. 
Om du tittar i exemplet igen. Personen ska lägga till 6 centimeter i midjan på mönstret. De 6 centimetrarna ska fördelas över både fram- och bakstycket. Om du nu räknar hur många sömsmåner du har i sidan på plagget, så kommer du (förhoppningsvis...) komma fram till att det är 4 stycken; höger framstycke, höger bakstycke, vänster framstycke och vänster bakstycke. Alltså ska du dela de 6 centimetrarna på 4 sömsmåner. 6/4=1,5 centimeter per sömsmån.
Rita en markering 1,5 centimeter UTANFÖR mönstrets midja (om det inte finns någon markerad midja på mönstret är en riktlinje för var midjan är, 40 centimeter under axelhöjd)

Samma sak gäller för stussvidden. Personen har 4 centimeter större stussvidd är mönstrets måttabell och ska därför öka stussvidden med totalt 4 centimeter. 4 centimeter delat på 4 sömsmåner är lika med 1 centimeter. Rita en markering 1 centimeter utanför stussviddens markering. (Om det inte finns någon markering eller tydlig linje som indikerar stussvidden, så är en riktlinje ca 60 cm under axelhöjd.)

Sen är det bara att rita en jämn och fin sidlinje som löper genom de nya punkterna, från den ursprungliga bystmarkeringen, genom ökningen i midja och stuss.


Om du nu har mindre midjevidd och stussvidd är mönstrets måttabell, gör du på samma sätt. Skillnaden är att du sätter markeringen INNNFÖR midje- respektive studdviddsmarkeringen.


Det här är alltså en enkel variant av att "ställa om mönster efter personliga mått". Självklart finns det personer som måste ändra mycket mer på sina mönster, men tyvärr kan jag inte riktigt gå in på alla mönsterförändringar genom en blogg hur mycket jag än vill. Det absolut bästa tipset jag kan ge till dig som syr är att alltid klippa till dina mönsterdelar med extra mycket sömsmån. Skippa de futtiga 1,5 centimetrarna och lägg istället till 3 centimeter i axelsömmar, alla sidsömmar och andra längsgående sömmar. Då har du tyg så att du kan lägga ut och ändra plagget i efterhand. Det är alltid lättare att klippa bort onödigt tyg än att inte kunna få på sig plagget. Lycka till!

1 kommentar:

  1. Jag vill bara hurra lite för dina mönsterkonstruktionsinlägg.
    Tackar och bockar för att du delar med dig av dina kunskaper.
    /Josefin

    SvaraRadera